lördag 13 augusti 2011

I'm gonna walk away and never look back again. You're just a memory now.

Ibland krävs det inte mycket för att du ska ta ditt, vända ryggen till och gå din väg. Andra gånger krävs det misstag efter misstag. Ett brustet hjärta flera gånger om och så många lögner att du själv inte längre kan räkna gångerna han ljugit för dig.

Varför förlåter vi?

Gång på gång får vi höra samma ursäkt och gång på gång så förlåter vi, i hopp om att det faktiskt var sista gången det hände eller för att vi vill tro på den gamla goda repliken "jag har förändrats".

Ert förhållande avslutas, efter alldeles för lång tid. Ni fortsätter träffas dock inte lika ofta, så du börjar sakta men säkert vänja dig vid både tanken och känslan av att han inte finns där.
Tills du äntligen inser att du förtjänar mer, bättre- så du bestämmer dig för att do you. Och avlsuta allting som någonsin funnits där. Du sätter en kniv i ditt eget hjärta, du älskar ju honom.
Men du vet att det är för din skull och för det bättre så du fortsätter att hoppas på att det blir bättre med tiden. Och innerst inne, på något konstigt vis känns detta som en ny början- en ny vändning i ditt liv.
Och du kan inte låta bli att tänka på alla dom fina sakerna som väntar på dig.


Man slutar aldrig att älska en person, man lär sig bara att leva utan dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar